Nornix CMS är mer än ett bra sätt att bygga webbplatser. Det handlar om kunskaper om hur man skapar affärsnytta på webben.
På denna webbplats kan du läsa om hur det är att använda Nornix CMS, och vad det kan göra för dig. Det börjar med en introduktion som ger en överblick.
Det finns också testsidor som visar olika funktioner i aktion, och visar hur dessa kan utformas grafiskt.
En manual finns tillgänglig för den som vill tränga djupare in i vad Nornix CMS är för något, och vad man kan använda det till.
Nornix CMS är ett system för att skapa webbplatser, som passar mindre och mellanstora företag och organisationer. Nornix CMS har konstruerats utifrån två tydliga krav:
Den första punkten innebär att man utan förkunskaper ska kunna hantera de grundläggande funktionerna. Den andra punkten innebär att man i hög grad kan anpassa en webbplats efter den aktuella organisationens behov. Den stora flexibiliteten ställer samtidigt krav på kompetens hos administratören.
Nornix CMS har från början varit inriktat på att ge möjligheter till en unik utformning av varje webbplats. Detta gäller såväl hur webbplatsen ser ut och fungerar på ytan, som saker under ytan som har stor betydelse för till exempel placering i sökningar.
Alla som kan skriva i en vanlig ordbehandlare kan också använda redigeringsfunktionerna i Nornix CMS.
Med bara ett klick på en ikon är man igång och redigerar en sida. Att lägga till en sida är lätt, liksom att lägga till bilder. Bilderna är dessutom smart organiserade, så att man inte tappar överblicken.
Så här kan det se ut när man redigerar en sida:
Är det en längre sida kanske man väljer att redigera i fullskärmsläge, vilket (kraftigt förminskat) ser ut så här:
Den här sidan är till för att testa om systemet för behörigheter och liknande fungerar.
Här följer några länkar till sidor med olika inställningar för meny och visning.
Den här sidan har svenska tecken i sidans adress. De modernaste webbläsarna visar detta korrekt, medan de äldre visar den bakomliggande koden. Oavsett visningen fungerar detta i alla surfprogram.
Gå till den adress som administratören har givit dig för inloggning. På sidan finns ett formulär som kan se ut så här:
Skriv in dina användaruppgifter och klicka ”Logga in” eller tryck [enter] på tangentbordet. Så fort inloggningen bekräftats kan du surfa runt som vanligt på webbplatsen, samtidigt som du har tillgång till redigerings- och administrationsverktyg på varje sida.
Kom ihåg att logga ut när du är färdig! På en offentlig dator är det förstås helt nödvändigt att man loggar ut för att inte någon annan ska kunna ändra på webbplatsen. Men även när man arbetar på en dator på kontoret eller hemma förbättrar utloggningen säkerheten.
För att redigera en sida klickar man på följande ikon:
. På vanliga sidor kommer man då till en redigeringsruta som ser ut ungefär så här:
För att börja redigera klickar man inuti textrutan. Själva storleken på textrutan kan anpassas vid behov.
Arbetssättet vid redigering eller skrivande liknar vanliga ordbehandlare. Nedan kommer information om olika delar av redigeringsformuläret.
Dessa ikoner har följande betydelse:
: spara ändringar och fortsätt redigera
: spara och visa sidan
: avbryt och spara inte
Två vanliga verktyg vid formatering avbildas ovan, och ger fet respektive kursiv text. Man markerar först den text som ska ändras, och klickar sedan på respektive symbol.
En översiktlig hjälp om de olika symbolerna får man fram genom att klicka på hjälp-ikonen:
Man får också tips genom hjälp som visar sig när man håller pekaren över en symbol.
En annan viktig ikon är den som startar bilderverktyget, där man kan överföra och välja bilder för sidan:
Ytterligare ett bra tips är att arbeta i fullskärmsläge. Man klickar på fullskärmsknappen 
för att redigera, och klickar på den igen för att komma tillbaka till det vanliga läget och spara ändringarna.
För att skapa rubriker använder man formatmallar. Så här ser listan över formatmallar ut:
Ett vanligt stycke har styckeformatet ”Stycke”. Rubriker anges med ”Rubrik 1” för den högsta (största) rubriknivån, och de efterföljande rubrikformaten för respektive lägre nivå. För styckeformat räcker det markören står inne i ett stycke för att man ska kunna välja format för stycket.
En annan typ av mallar kallas för stilar. Så här kan stilväljaren se ut:
Vilka stilar som visas varierar från webbplats till webbplats. Stilarna kan gälla både enstaka ord, hela stycken eller till och med bilder. På denna sida har till exempel ikonerna som visas i texten en egen stil, för att ange att de inte ska ha någon ram omkring sig och inte ska ligga ute i vänsterkanten som de andra bilderna gör.
För att lägga till en sida klickar man på följande ikon: 
. Då kommer man till en sida som ser ut som följer:
Här väljer man först var den nya sidan ska ligga. Det förhandsval som visas innebär att den nya sidan hamnar efter den sida man är på, på samma nivå i trädstrukturen. Om man vill kan man även välja en annan plats för den nya sidan. Man anger då vilken överordnad sida som den nya sida ska vara en undersida till.
När man går vidare till nästa steg kommer man till följande formulär:
Hjälp för att fylla i de olika fälten visas när man klickar på hjälpikonen 
. Man kan också lägga till en ny sida via verktyget för undersidor med ikonen 
.
Läs mer på sidan grundtankar för att förstå hur sidorna på en webbplats organiseras i Nornix CMS, och var de hamnar när man lägger till dem.
För att lägga till elller byta ut en bild använder man bildverktyget, som aktiveras i textredigeringen genom ikonen 
. Det kommer upp en ruta som ser ut så här:
För att lägga till en bild, eller byta ut en gammal bild mot en ny version, använder man formuläret uppe till vänster i fönstret. Innan man startar överföringen ska man ange om bilden ska användas på enbart den sida man befinner sig på, eller om den ska finnas tillgänglig på alla sidor. Detta gör bilderna lättare att hålla reda på.
För att välja en bild kickar man på den. I början av bildlistan finns de bilder som hör till den aktuella sidan, medan bilder som finns tillgängliga på alla sidor kommer efter dem, efter markeringen "Globala bilder".
Innan man lägger in bilden på sidan är det klokt att fylla i fältet för beskrivning av bilden. Denna text visas om bilden inte kan hämtas, samt utgör information för surfare som inte kan se bilder. Sökmotorerna kan inte se bilder, och är därmed beroende av att man lägger till denna information.
Man kan även skriva in en adress till en bild direkt i fältet för URL. Då bör man absolut inte skriva in adressen til en bild på någon annan webbplats utan tillstånd! Det bästa är att be om lov att kopiera bilden för att sedan publicera kopian på sin egen webbplats. Man ska över huvud taget alltid se till att såväl fotografen som de personer som eventuellt syns på en bild givit sitt tillstånd till publicering på webben.
Det kan vara svårt att förklara vad som menas med en trädstruktur med bara ord, så vi tar en bild till hjälp. Bilden är en navigationsmeny hämtad från Fria nätverket för antroposofi.
Trädstrukturer är ett beprövat sätt att organisera information. En väl utformad struktur gör det lätt för läsaren att hitta rätt information snabbt.
Trädets rot är i detta fall startsidan. Längs stammen finns såväl grenar med en enda sida (till exempel ”om nätverket”), som gren som förgrenar sig ytterligare (till exempel ”artiklar”).
I Nornix CMS används begreppet undersida om en sida som befinner sig på en smalare gren än den överordnade sida den är undersida till. Sidan ”Artiklar” är alltså en undersida till startsidan, samtidigt som ”Artiklar” själv har flera undersidor (till exempel ”antroposofi allmänt”).
Till skillnad från många andra system arbetar man i Nornix CMS hela tiden med själva sidorna i en trädstruktur, inte bara i menyn. Det innebär att när man lagt in en sida i webbplatsens struktur återfinns den också på samma plats i navigationen. Detta sätt att arbeta minimerar antalet arbetssteg när information skapas eller struktureras om.
Man kan också göra något som med lite fantasi kan motsvara när man ympar in en gren i ett träd. Grenarna sitter på samma stam, men kan ändå ha vitt skilda egenskaper. Detta tänkesätt används i Nornix CMS för att skapa avdelningar med olika utseende på en webbplats.